Hoppa till huvudinnehållet

Arvika i rörelse, del 4: Här kan Arvikaborna bo i framtiden

Publicerad:
Reporter Kerstin Herö
Kerstin Herö
kerstin.hero@arvikanyheter.se
Ida Svensson, samhällsbyggnadschef i Arvika kommun, med uppdrag att skapa förutsättningar för nya bostäder.
Ida Svensson, samhällsbyggnadschef i Arvika kommun, med uppdrag att skapa förutsättningar för nya bostäder. Foto: Kerstin Herö

Det pågår ständigt diskussioner var man kan planera härnäst för ny mark för både verksamheter och bostäder.

– Det är en levande fråga som vi pratar om varje dag, säger Ida Svensson, samhällsbyggnadschef på Arvika Kommun.

Samhällsbyggnadsavdelningen ska skapa förutsättningar för nya bostäder, sedan är det andra som bygger.

Man har i uppdrag är att ta fram byggbara tomter för olika typer av bostadsändamål – både villatomter och mark för flerfamiljshus – och detaljplaner som tillåter planerad bebyggelse.

Byggprojekt skjuts på framtidenNya lägenheter vid torget

Det kan ske på flera sätt säger Ida Svensson.

Någon hör av sig och ansöker om en ändring av detaljplanen, om man vill bygga bostäder i ett område där gällande plan inte tillåter det som planeras.

– Då är det ett väldigt tydligt behov. Men vi gör även egna spaningar. I grund och botten går vi efter kommunens översiktsplan. Tittar man på den finns det utvecklingsområden för olika verksamheter, även för bostäder. Men vi får även kännedom om behoven på andra sätt. Vi pratar regelbundet med mäklare, de har på nåt sätt örat mot marken, de vet vad folk letar efter. Vi pratar även med stora företag, vad efterfrågar folk som jobbar på Volvo till exempel. Hur skulle de vilja bo i Arvika, om de pendlar till jobbet nu. Medborgardialogen är en viktig del i arbetet.

Två hundra bostäder

Till grund för bostadsplaneringen finns även olika kommunala styrdokument. En kommun måste ha riktlinjer för en långsiktig planering av bostadsförsörjningen. Det finns dokumenterat i ett bostadsförsörjningsprogram. Den senaste upplagan i Arvika gäller för 2019-2022. Men man har blickat lite längre än så och bedömt att behovet av nytillskott av bostäder ligger på cirka 100 lägenheter och lika många småhus fram till 2025.

En annan slutsats är att det framför allt råder brist på olika former av boende för äldre och små billiga hyresrätter för unga människor.

I höstas framförde ett par lokala byggföretag synpunkter på att det fanns för få kommunala villatomter i centrala Arvika. Efterfrågan var större än tillgången.

I januari i år var det klart med detaljplanen för Jonsbol, ett par kilometer utanför Arvika vid Kyrkvikens strand. Med plats för 25-30 tomter, dels för villor, dels för mer sammanhängande byggnader i form av radhus eller kedjehus.

En viss andel av tomterna kommer att säljas till privatpersoner. Men kommunen har nyligen också gått ut med en markanvisning som gör att byggföretag har möjlighet att lämna in anbud.

– Vi låter dem komma in med förslag på hur de skulle vilja utveckla området. Vi har även skickat ut det så vi når intressenter utanför Arvika. Vi vet inte hur många lokala byggföretag som är intresserade. Det är första gången Arvika kommun gör den här typen av markanvisning.

Kommunen kommer att anvisa mark till en eller flera intressenter som lämnar in anbud.

Nytt på Prästängen

Fler villatomter är på gång på Prästängen, samt i Övre Taserud, där man fortsätter med etapp två. Totalt ger det cirka 25-30 nya tomter under 2020 och 2021.

När det gäller flerbostadshus och nya lägenheter finns det inte mycket inplanerat de närmaste åren. Inte vad som är känt i dag.

De privata fastighetsägarna i Arvika bygger sällan nytt i någon större skala. Fast just nu byggs det faktiskt i privat regi vid torget. Tomma lokaler omvandlas till lägenheter ovanför butiken Dressman och Nordells konditori.

Annars är det oftast det kommunala fastighetsbolaget som står för nyproduktion. I början av förra året var deras senaste nybygge inflyttningsklart, Dahlinshuset. Men nu ser det ut att dröja innan det blir fler lägenheter.

Kvarteret Krukan

Centralskolan ska utredas för lägenheter, när den inte längre behövs för skolverksamhet. Men det ligger flera år fram i tiden. Fastighetsbolaget har även begärt en ändring av detaljplanen för kvarteren Krukan/Källaren i centrala Arvika för att kunna bygga två nya flerfamiljshus. Det arbetet pågår. Planförslaget var ute på samråd hösten 2018, men efter det har processen stannat av.

– Bollen ligger nu hos fastighetsbolaget. Vi har bett att de ska komma in med nya skisser, säger Ida Svensson.

Under samrådet kom det kritik från närboende som ansåg att den nya bebyggelsen tog för lite hänsyn till miljön och övrig bebyggelse i området och att det skulle påverka omgivningen negativt.

De synpunkterna har samhällsbyggnadsavdelningen tagit till sig.

– Det är vår uppgift att ta tillvara olika intressen och utreda förutsättningar, sedan är det politiken som beslutar. Detaljplanen är inte bara till för den som ska bygga, utan det är arkitektur, kulturvärden, naturvärden, påverkan på kringliggande verksamheter och boende och mycket annat som ska vägas in.

Framför allt är det den planerade fastigheten längs Borggatan som är problemet.

– Höjden där kan behöva begränsas för att passa in i staden och den miljön. Den södra delen av Borggatan är en smal gata, en slags gårdsgata av gammal Arvika-karaktär. Då passar det inte in i strukturen med för höga hus.

Västra Sund

Från stad till landsbygd. Just nu ligger tre påbörjade planärenden hos samhällsbyggnadsavdelningen som gäller Västra sund. Bland annat berörs Ängviken och Rösheim-Körselviken, två områden som ligger nära varandra.

– Det är vi själva som tagit initiativ till det. Det är så mycket bebyggelse i Västra sund så det är viktigt att detaljplanera. Det blir bättre förutsättningar att bygga och vi tar tillvara fler intressen om vi planlägger.

Kan det bli nya villatomter?

– De här uppdragen är inte till för att skapa nya villatomter, utan för att planlägga området. Men det är klart att nya tomter kan bli en del av det.

Genom detaljplaneläggningen kan man pröva var det är lämpligt med ny bebyggelse.

Man håller även på att ta fram en ny detaljplan för Alviken i Västra sund. Det sker på grund av att det finns en markägare som vill avstycka tomter för bostadsändamål berättar Ida Svensson.

Hamnen

Blickar man som Arvikabo några år framåt i tiden och vilka förändringar av staden som väntar så förflyttas man ner till hamnområdet. Det största bostadsprojektet av alla, med möjlighet att bygga upp till 300 bostäder. Tanken är dock att det ska ske i etapper. Men det är en helt ny stadsdel som ska växa fram, ett helt eget kapitel i Arvikas historia. Omdebatterat och redan nu omgärdat av mycket synpunkter om hur det ska utformas.

Nästa steg i den processen är att politikerna ska anta förslaget till fördjupad översiktsplan för området, vilket beräknas ske under sommaren.

Vad händer sen?

– När den vunnit laga kraft kan vi i teorin börja med detaljplaner. Men vi kan också göra vad som brukar kallas för en skelettplan som bara omfattar gator, grönområden och gångstråk och utelämna "hål" för byggnation. Vi vill att människor ska börja vara mer i hamnen.

Vilken väg man slutligen väljer är inte bestämt än.

Dessutom ska kommunen beta av ett åtgärdsprogram som handlar om behovet av mer sanering av marken i hamnen.

Finns det några utmaningar inför den framtida planeringen av bostäder i Arvika?

– Utmaningar finns det alltid. En intressant frågeställning är om man ska fortsätta titta efter mark utanför staden eller titta mer på förtätning av Arvika.

Förtätning är ett begrepp som diskuteras mycket vid stadsplanering, kanske framför allt i större städer. Att bygga på tomma platser inom befintlig bebyggelse istället för nya områden utanför stadskärnan. Lite av den debatten såg man i samband med diskussionerna om hamnen, där en del debattörer menade att det skulle vara bättre att bygga bostäder på obebyggda tomter i innerstan istället för i hamnområdet.

Tittar ni på förtätning i dag?

– Det gör vi om frågan kommer upp. Om det kommer in en förfrågan från någon som vill bygga. Vi skulle också kunna titta på ett generellt sätt på förtätning, men vi har inget politiskt uppdrag att göra det. Vårt uppdrag är att se till att det finns byggbara tomter.

Du som jobbar med samhällsplanering, vilka för- och nackdelar ser du med förtätning av en stad?

– Fördelen är ju att vi redan har infrastrukturen, vatten och avlopp, gatubelysning, bussar, cykelvägar, service, allt finns redan på plats. Du kan gå, cykla och åka kollektivt. Det är den stora fördelen.

Nackdelar?

– Man vill ju inte bygga bort alla gröna platser, bygga bort all luft och rymd i staden. Men där är man inte i Arvika än, så tättbebyggt är det inte. Om du går runt i staden skulle du se att det finns platser, där det skulle gå att bygga, säger Ida Svensson.

Artikeltaggar

ArvikaIda SvenssonNyheterPrästängenVästra Sund

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.