Högerextremismen växer i Arvika

Individer med kopplingar till den högerextremistiska rörelsen är ett växande problem i Arvika kommun.

Det säger Arvika kommuns säkerhetssamordnare och Agera Värmland.

Högerextremismen växer i Värmland, och Arvika är inte undantaget den utvecklingen.

Det handlar framförallt om den nazistiska organisationen NMR – Nordiska motståndsrörelsen.

– Det märks på flera olika sätt. Det är NMR och deras gemensamma aktiviteter som uppsatta klistermärken och flygbladsutdelningar. I våras hade de en offentlig flygbladsutdelning i Charlottenberg, säger Lars Stiernelöf, som är projektledare på Agera Värmland, tidigare Brottsförebyggande centrum.

Samlingspunkt

Sedan mer än ett år tillbaka har högerextrema Hammerskins en lokal i Deje, enligt Lars Stiernelöf är den lokalen en samlingspunkt för nazister.

– Vi har sett att det har funnits intresse från Arvika, och att de reser dit.

Enligt Stiernelöf är det äldre män – för det är oftast män – som engagerar sig än tidigare.

– I slutet av 90-talet och i början 00-talet var det mest en ungdomsorganisation, men nu är de från 28 och upp mot 45 år. Det är vuxna män med ett etablerat familj- och yrkesliv. Det är annorlunda.

Vad beror det på?

– Det finns ingen riktigt analys gjord, men en positiv signal är att det har blivit svårare att nyrekrytera ungdomar. De vill gärna, men ungdomar går inte längre in i rörelserna. Ungdomarna ser världen på ett annat sätt idag, säger Stiernlöf och fortsätter:

– Det är individer som har varit aktiva tidigare som har återinträtt i rörelsen, men det finns ingen riktig forskning om det här.

Fåtal individer

Lars Stiernelöf konstaterar att det rör sig om ett fåtal individer – ett 50-tal i hela Värmland – som är aktiva inom nazistiska organisationer, men att de utgör ett hot mot demokratin bara genom att finnas till.

– De sätter press på politiker genom sin blotta närvaro. Det kan handla om lokalpolitiker som inte väljer att lyfta vissa frågor – lågmälda hot som leder till självcensur. Det är inget problem man kan ignorera bara för att de är få.

Enligt Stiernelöf är det revolutionära organisationer med ett våldsbudskap, men att de inte utövar våld i någon större omfattning.

– Det har vi inte sett så mycket av på senare tid.

Finns det anledning till oro?

– Nej, man behöver inte vara orolig, men som aktiv politiker kan det vara obehagligt att ha sådana här grupperingar efter sig, att bli uthängd på hemsidor och så vidare. Det är tufft som politiker och kan få negativa konsekvenser. Till slut kanske vi bara har folkvalda som kan stå emot det här, och då tappar vi en dimension i vår demokrati.

Han tycker att politikerna i Värmland har blivit bättre på att prata om problemet.