Vad vill politikerna med hamnen och Arvika?

Insändare
PUBLICERAD:

Tack för svar. Noterar med visst intresse att det är tjänstepersoner och inte politiker som svarar. Arvikapolitiker - vad vill ni med Arvika?

Maria Frisk från Fastighetsägarna, samhällsbyggnadschefen Ida Svensson och centrumutvecklaren Jessica Carlsson har svarat på arkitekt Anders Tvärånas senaste debattinlägg om stadsutvecklingen i Arvika. Idag fortsätter diskussionen med ett svar från Tväråna.
Foto: AN arkiv

Frisk, Svensson och Carlsson uttrycker goda ambitioner för Arvika som en levande och attraktiv stad och tycks i viss mån förstå frågan. De pekar på stadskärnan är som en stor tillgång och något som bör utvecklas men missar en diskussion om hur detta kan förenas med annan exploatering. Exemplen på utveckling av hamnen för rekreation som anförs är positiva, men författarna säger inte någonting om hur den fördjupade översiktsplanen nästan uteslutande diskuterar bostadsbyggande.

Min kritik gäller egentligen inte bara hamnen. Den gäller all utglesande bostadsbebyggelse, ny externhandel och perifera verksamhetsområden. I en stad med stillastående eller krympande befolkning och handelsmönster som förändras behöver kommunen använda sitt planmonopol ytterst noggrant. Allt för många svenska städer har vacklat och låtit fastighetsbolag ta kortsiktiga vinster genom bostadsexploatering eller ny externhandel medan kommunen får långsiktigt ökade infrastrukturkostnader och ett oattraktivt, ohållbart och fossilberoende samhälle.

Sedan 1995 har det enligt Boverkets statistik byggs 140 lägenheter i Arvika. Med den takten kommer det ta 75 år innan den 450 bostäder det talas om i hamnen är byggda. Och då har allt byggande kanaliserats dit. Man måste prata om vilka konsekvenser det får för de trista halvtomma kvarter och delvis tomma varuhus som är resultatet av sextiotalets rivningar i stadskärnan.

Svenska stadskärnor har svårt att behålla sin attraktivitet. Än så länge är det inte e-handeln som har utarmat dem, det är kommunernas undfallande roll i anslutning till externhandelns explosionsartade utveckling. Här har Arvika varit relativt ståndaktigt och hållit undan från åtminstone den mest själa- och centrumdödande externhandeln, men man kan ändå se en minskad omsättning för stadskärnans näringsliv. Om vi kan vara eniga i att Arvikas attraktivitet till stor del hänger på en levande stadskärna är vi också eniga i att kommunen bör styra all kommande utveckling av flerbostadshus och handel dit. Om det inte görs är det mycket svårt att se något annat än en långsam avsvalning av Arvika innerstad, med fler tomma lokaler, minskande attraktivitet och fastighetsvärden.

När den fördjupade översiktsplanen för hamnen utvecklas vidare måste den svara på fyra frågor:

• Är det lämpligt att basera en plan för en så viktig del av Arvika på ett bostadsbyggande som det rimligen inte kan antas finnas behov för inom de närmaste 50-100 åren?

• Varför satsar inte kommunen sina resurser och sin kapacitet på att utveckla stadskärnans livs- och upplevelsekvaliteter?

• Vilka konsekvenser för kommunens kapacitet att utveckla andra viktiga livsmiljöer får det om stora resurser används för att göra hamnen byggbar?

• Hur kan hamnen med små medel utvecklas vidare som den arena för en mångfald av verksamheter som den hyser redan idag?

Därefter hoppas jag att man sätter igång med något mycket viktigare - ett intensivt, engagerat och innovativt arbete för att hitta vägar att utveckla och ge nytt liv i den gamla rutnätsstaden. Satsa på arkitektonisk och byggnadsmässig kvalitet i både nytt och gammalt, stöd upprustning och se till att annan utveckling i kommunen inte minskar innerstadens attraktivitet. Då finns det möjligheter för att alla vi som gillar Arvika även i framtiden ska kunna leva i och besöka staden med glädje.

Anders Tväråna

Arkitket SAR/MSA

White arkitekter, Uppsala

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.